God svenska - för vem?
Bilden är från ett nyårsfirande i Västerås 1965 och på en eller ett par generationer hinner språksynen - och språket - förändras. Men hur mycket ska bevaras och på vilka grunder? Veckans lyssnarbrev tar upp frågor som gäller språkvård.Det finns tydliga skillnader mellan gymnasister och deras lärare i synen på vad som är god och riktig svenska. Det konstaterar två språkforskare som låtit gymnasister och lärare över hela landet besvara en enkät. Gisela Håkansson vid Lunds universitet och Catrin Norrby vid Stockholms universitet kan konstatera att ungdomarna inte ser något problem med meningen hon är längre än mig medan lärarna är medvetna om den mångåriga diskussionen kring denna språkvårdsklassiker och är tveksamma till den. Forskarna vill gärna ha fler infyllda enkäter och gymnasielärare och elever kan nå dem med e-post via länkarna:
[email protected] Gisela Håkansson, professor i lingvistik vid Lunds universitet.
[email protected] Catrin Norrby, professor i nordiska spårk vid Stockholms universitet. I enkäten får ungdomarna också ta ställning till exempel på ungdomsspråk, och det är lite förvånande att ungdomarna själva dömer ut ungdomsspråket som mindre god svenska, säger forskarna. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkvård med exempel ur lyssnarbrev:- stavningsreform - argument för och emot- hotet att hela språket liksomifieras- käka eller äta på fin restaurang?- andra ord på vandring: flicka/tjej, pojke/kille, prata/tala- växt eller vuxit?