Samiska för min dotters skull

Tendens – kortdokumentärer

• Episode: Samiska för min dotters skull
• Website: Tendens – kortdokumentärer
• Feed URL: http://api.sr.se/api/rss/pod/6615
• Duration: 00:29:03
• Published: 2019-02-06 11:04

Som liten hörde Sara Aira Fjellström de vuxna prata Lulesamiska sinsemellan, men med henne pratade de svenska. Nu har hon återerövrat språket för att kunna ge det vidare till sin dotter Jonna.

Sara Aira Fjellström har alltid identifierat sig med arvet från sin samiska pappa, och har följt med honom till renskiljningar och kalvmärkningar så länge hon kan minnas. Trots det lärde hon sig aldrig att tala Lulesamiska som liten.  De som pratade samiska, det var min farmor tillsammans med hennes syster och hennes bror. De äldre pratade samiska, men inte till mig.  Även om Sara Aira Fjellström gick sina första sex skolår i sameskola, säger hon att den språkundervisning som fanns där inte var tillräcklig för att språket skulle bli användbart.  Jag kunde säga vad jag hette och fjäll och hund. Typ så. Kött och ren, kalv och vaja. Ord, men jag kunde inte föra en dialog.  När sågverket där hon jobbade gick i konkurs, började hon studera Lulesamiska parallellt på Umeå universitet och Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.  Hon hade själv förlorat språket, och ville inte att ytterligare en generation skulle behöva uppleva en sådan förlust.  När jag började läsa så var det en stark drivmotor att: Om jag någon gång får barn så vill jag ju ge dem språket. De ska inte behöva gå samma väg som jag.  I dag är Sara Aira Fjellström själv lärare i Lulesamiska på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk och talar Lulesamiska med sin dotter Jonna Aira som är tre och ett halvt år.  Språket är en jätteviktig del av vår historia. Det räcker inte med renen och kolten. För min del gör det inte det. Programmet gjordes 2019. Anton Bennebrant [email protected]